Tack!
Det är många som brukar sätta sig där på trappen och vila, eller umgås.
Jag kom direkt från ICA passade på att ge duvorna lite bröd så jag kunte plåta dem.
Det blev många bilder och många att kassera. Just här hade jag gjort en liten paus i matandet och denna lilla duva undrade säkert varför det inte blev mera brödsmulor.
Några duvor vågade äta direkt ur handen. Men de flesta vågade inte, vilket jag tycker är lite konstigt. De såg ju att jag inte var farlig. Men det visar ju att de har olika personlighet.
Jag älskar duvor eftersom de är intelligenta. Det insåg jag för ganska många år sedan när jag tog hand om en skadad duva. Efter att den hade fått sova under mitt täcke första natten var den helt tam.
Efter en vecka började den flyga i min lägenhet. Och när jag hade flyttat den från soffan tre gånger och satt tillbaka den på bänken där jag hade placerat en kartong som den kunde bo i plus vatten- och matskål, så fattade den att den inte skulle flyga i min lägenhet!
Det är intelligens! Den blängde på mig som om den undrade varför den inte fick sitta på min soffa.
Jag älskade den duvan! Men jag var ju tvungen att släppa ut den när den hade repat sig.
Jag tror den hade slagit i vingen så den inte kunde flyga. Men efter fjorton dagar var den helt OK. När jag släppte den satt den på min hand och ville inte lämna mig, så jag var tvungen att kasta upp den i luften och då hovrade den (de är starka fåglar!) upp på ett tak där det satta andra duvor.
Du har tydligen hand med fåglar., För länge sen hade vi en tornseglarunge hos oss, den var övergiven. Den lärde sig att flyga och kom tillbaka men en dag gav den upp andan.
Stadens duvor är det inga problem med.
En tornsvala hittades på jobbet för ett antal år sedan. Den lämnades till Fågelcentralen. Hur det gick sen vet jag inte.
Se bilder 
En kavat en. Snyggt fotat med den andra som en förlängning bakom ryggen. Den grå trappan bildar en fin bakgrund.
GillaGillad av 1 person
Tack!
Det är många som brukar sätta sig där på trappen och vila, eller umgås.
Jag kom direkt från ICA passade på att ge duvorna lite bröd så jag kunte plåta dem.
Det blev många bilder och många att kassera. Just här hade jag gjort en liten paus i matandet och denna lilla duva undrade säkert varför det inte blev mera brödsmulor.
Några duvor vågade äta direkt ur handen. Men de flesta vågade inte, vilket jag tycker är lite konstigt. De såg ju att jag inte var farlig. Men det visar ju att de har olika personlighet.
Jag älskar duvor eftersom de är intelligenta. Det insåg jag för ganska många år sedan när jag tog hand om en skadad duva. Efter att den hade fått sova under mitt täcke första natten var den helt tam.
Efter en vecka började den flyga i min lägenhet. Och när jag hade flyttat den från soffan tre gånger och satt tillbaka den på bänken där jag hade placerat en kartong som den kunde bo i plus vatten- och matskål, så fattade den att den inte skulle flyga i min lägenhet!
Det är intelligens! Den blängde på mig som om den undrade varför den inte fick sitta på min soffa.
Jag älskade den duvan! Men jag var ju tvungen att släppa ut den när den hade repat sig.
Jag tror den hade slagit i vingen så den inte kunde flyga. Men efter fjorton dagar var den helt OK. När jag släppte den satt den på min hand och ville inte lämna mig, så jag var tvungen att kasta upp den i luften och då hovrade den (de är starka fåglar!) upp på ett tak där det satta andra duvor.
Än i dag saknar jag den.
/Skvitt
GillaGilla
Du har tydligen hand med fåglar., För länge sen hade vi en tornseglarunge hos oss, den var övergiven. Den lärde sig att flyga och kom tillbaka men en dag gav den upp andan.
GillaGillad av 1 person
Stadens duvor är det inga problem med.
En tornsvala hittades på jobbet för ett antal år sedan. Den lämnades till Fågelcentralen. Hur det gick sen vet jag inte.
/Skvitt
GillaGilla